Teknikpanik: människans sista strid?
Det börjar alltid lugnt. Du trycker på “Skriv ut”. Maskinen surrar till som om den funderar. Sen… ingenting. Inte ett papper. Inte ett ljud. Bara ett passivt-aggressivt blinkande ljus och ett meddelande: “Fel på magenta.”
Magenta?! Jag skriver ett svartvitt CV – inte målar en jävla regnbåge!
Du öppnar luckor. Du stänger luckor. Du vrider på grejer du inte visste fanns. Plötsligt står du där med halvöppna brallor, ett skrivarlock i handen och googlar “hur kastar man ut en HP genom ett fönster utan att åka dit för mordförsök?”
Och så kommer alltid en 19-åring med hoodie och energidryck och säger:
– “Har du provat att starta om den?”
Sen funkar det. På en sekund.
Och där står du – svettig, förödmjukad och full av hat mot ett plastmonster som bokstavligen trycker ditt nederlag i A4-format
