Normal – butiken där sunt förnuft går in, men aldrig ut…

Det är första april. Och ändå är det här inte ett skämt. Det är verklighet. Rå, kall och doftande av Davidoff Cool Water.

För det finns ett ställe på den här jorden som bryter mot naturlagarna – och det är Normal. Butiken som samlar ihop gammal gubbparfym från 1993, billig asiatisk nudelsoppa med smak av kemisk apelsin, och en hel vägg av kroppsrengöring för alla kroppsdelar man inte ens visste behövde rengöras.

Det är inte shopping. Det är terapi. Eller snarare, terapi som gått snett.

Du går in för att köpa en deo. Du kommer ut med 14 olika påsar anpassade för frysning av mat du aldrig lagar. Påsar för isbitar, påsar för fisk, påsar för enstaka ärtor – du vet, den typen av saker man bara inser att man inte behöver så fort man kommer hem. Och sen hittar man de där ispinnarna du fryser själv i små formar. För att citera en vän: “Herregud, det smälter ju bara man tittar på det.”

Och det är inte nog. I varje krök på deras snitslade bana – för du får ju inte ens gå som du vill, detta är ju Danmark i butikstappning – så dyker det upp konstiga leksaker. Plastfigurer som ser ut som att de försökt vara gulliga men tappat hoppet halvvägs. Små enhörningar som ser ut att ha levt ett hårt liv. Och så självklart – något japanskt godis i en oidentifierbar form och färg som man köper för att det ser “kul” ut, men sedan ångrar vid första tuggan.

Och där, mitt i detta kaos, står den. Flaskjäkeln. Davidoff Cool Water. En doft så starkt förknippad med tonårsfinnar, mopeder och dåliga beslut att nostalgin nästan får en att köpa – igen.

Så nej. Normal är inte normalt. Det är ett kontrollförlorat äventyr, ett designat överfall på vår konsumentförmåga. Det är IKEA fast för hygienartiklar, hushållskemi och choklad med skumfyllning. Och du älskar det. Jag älskar det. Men vi borde kanske prata med någon om det.

Detta är inte ett aprilskämt. Det är bara april. Och Normal är fortfarande allt annat än Normal. Eller det är bara jag?