Två typer av människor finns.
Resten är bara dekoration.
Problem uppstår.
Som alltid.
Som regn.
Som släktingar med åsikter.
Som pajkastning i slowmotion.
Då händer det.
Två vägar uppstår.
Två urtyper kliver fram.
Två själsliga Pokémon.
Problemhanterare & soffkrypare.
Typ ett: Lösningspersonen.
De reser sig direkt.
Tar fram whiteboard.
Skapar flödesschema.
Ringer Skatteverket & Gud.
De har Google Drive.
De har mappar i färg.
De har reservlistor.
De har kontakter på LinkedIn.
De har sån där blick.
“Vi löser detta”, säger de.
Sen löser de det.
Med fokus.
Med Excel.
Med själens brandsläckare.
Typ två: Undvikaren.
De lägger sig ner.
På golv.
I fosterställning.
Under filt.
“Kanske löser universum detta.”
“Kanske dör problemet av sig självt.”
“Kanske vaknar jag som hamster.”
“Kanske blir det elavbrott snart.”
“Kanske ringer nån vuxen.”
De gör ingenting.
Men mycket av det.
De undviker i mästarklass.
De stirrar på vägg.
Som om väggen blinkar.
Skillnaden är tydlig.
Lösaren får grejer gjorda.
Undvikaren får huvudvärk.
Samt en kasse ångestchips.
Plus ett liv i standby.
Ibland byter man roll.
Från hjälte till halt groda.
Från handlingskraft till flyktbeteende.
Från projektledare till paltkoma.
Det är okej skall du veta.
Vi har alla varit där.
Liggandes i mörk pyjamas.
Med tårar & tacorester.
Samt en flyktig tanke:
“Jag kanske flyttar till Småland.”
Så nu frågar jag dig.
Vilken typ är du?
När livet rasar vackert?
När fakturan blinkar hotfullt?
När grannen lånat din själ?
Är du Problemlösaren?
Eller Filtmänniskan?
Berätta.
Var ärlig.
Vi dömer ingen.
Vi är alla bara människor.
Med kvitton i bröstfickan.
Samt existentiell PMS.
Så: Vad gör du när det kraschar?
