Grönt helvete

Jag har varit med om mycket.
Bilköer.
Avklippta tånaglar i soffan.
Folk som äter banan sidledes.

Men ingenting.
INGENTING.
Förberedde mig på den här kompisen.
Eller mer exakt: hans lägenhet.

Jag trodde vi skulle ta en kaffe.
Vi tog ett kliv.
In i Eldorado för växter.
In i gröna helvetet.
In i floristens hämnd.

Jag gick in i hallen.
Fick en ormbunke i örat.
Ett blad i näsan & en kaktus i höften.

Allt luktade växthus & ångest.
Luften var som soppa.
Varm.
Fuktig.
Kvävande.
Jag svettades i ögonen.
Hans orkidée svettades tillbaka.

Han sa:
“Ta av dig skorna.”
Jag hade redan tappat dem.
I ett djungelträd.
Som hette Bengan.

Det stod växter på golvet.
På hyllor.
På tavlor.
På andra växter.
I mikron.
I duschen.
Under kudden.
I toaletten.
Rakt ner i kaffekoppen.

Han hade en Monstera.
Som stirrade på mig.
Den morrade.
Jag morrade tillbaka.
Den vann.

En palm viftade på mig.
Som om den ville flörta.
En suckulent väste.
En aloe vera snubblade.

Citat från kompisen:
“Alltså det är inte så mycket.
Jag har bara 62 sorter.
Okej 78.
Plus sticklingarna.
Plus gömda ormbunkar.
Men de räknas inte.
För de har namn.”

Vi skulle äta lunch.
Fanns ingen plats.
Köksbordet var en skog.
Vi åt på knä.
Med varsitt blad i ansiktet.

Jag försökte sätta mig.
Satte mig på en bonsai.
Fick dåligt samvete.
Bad om ursäkt.
Till växten.

Kompisen klappade den.
Sa: “Han heter Bosse.”

Han vattnade i en timme.
Sprutade, duschade, sjöng.
Till en yuccapalm.
Som hade hörlurar.

Han pratade med en murgröna.
Som “inte mår så bra nu”.
För att den “blivit ghostad”.
Av en kaprifol.
Som “inte är redo”.

Jag har aldrig varit så rädd.
Eller så fängslad.
Av växter.

Men också imponerad.
Han lever med dem.
Som familj.
Som inneboende.
Som känsloregister.

Han älskar dem.
De lyssnar på honom.
Och jag?
Jag har en plastväxt.
Som luktar damm.

Att gå in i hans lägenhet är som att öppna en lucka i “Mitt liv som klorofyll”.

Det är vackert.
Det är märkligt.
Det är fuktigt.

Men nästa gång vi ses?
Det blir hos mig.
Där det finns stolar & syre & bara en plastväxt.

Som inte pratar.
Eller stirrar.
Eller heter Roger.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Inte som alla andra? Visa det.

Designs som sticker ut – bokstavligen. T-shirts, stickers & mer.

Se allt på shoppen
You May Also Like
Appar
Läs mer

Appar

Jag har en app.Till exakt allt & lite till.Lite som stör & allt jag glömt. Min kropp är…
Läs mer
Pendeln
Läs mer

Pendeln

Man sitter där.På pendeln.Trött.Mosig.Livet på halvfart.Tänker: ”Jag ska bara vila ögonen.””Fem minuter. Max.” Det är fyra stopp kvar.Man…
Läs mer
Fötter
Läs mer

Fötter

Min pensionsplan: fötter & frihet.Tänkte: “detta blir mitt legacy!”Folk trampade druvor, jag namn.Syndigt, visst.Men ergonomiskt. Sen kom moralpolisen…
Läs mer
Ägaren
Läs mer

Ägaren

DU.MÅSTE.LÄSA.DET.HÄR. Jag sitter på bussen.Känns redan som en thriller.Framför mig: ett mystiskt par.Hon & han.Syskon?Fiender?Ingen vet.Inte ens dem.…
Läs mer
Hamburgerhak
Läs mer

Hamburgerhak

Hamburgerhak 2025: Det stora brödkriget.Fem kungar.En krona.Kött, dressing & bensinångest.Du är hungrig & förlorad.Välkommen till burgarnas Game of…
Läs mer
Vinprovning
Läs mer

Vinprovning

Jag blev medbjuden på vinprovning.Tackade ja direkt.Ville verka sofistikerad.Ville säga saker som “minerala toner” utan att blinka. Kom…
Läs mer
Splitt
Läs mer

Gå ner i splitt

Någon hade spillt nåt. Kanske vatten. Kanske olja. Kanske ren ondska i flytande form. Mitt i köpcentret. Jag…
Läs mer
Sommarjobbare
Läs mer

Sommarjobbare

Jag sa Coca-Cola.Jag menade Coca-Cola.Jag önskade Coca-Cola.Jag längtade Coca-Cola.Jag fick Coca-Cola Zero. Inte en gång.Inte två.Två gånger för…
Läs mer
Telefonluren är död
Läs mer

Telefonluren är död

Telefonluren är död, länge leve högtalarskriket. Är det mig?Eller världen?Har öron blivit passé?Har skam dött?Har vi gett upp?…
Läs mer