Alkolåset till mobilen

Var blev alkolåset till mobilen av?
Jag frågar åt en vän.
Vi behöver skydd.
Från oss själva.
När natten är suddig & farlig.
När hjärnan sagt godnatt.
Men tummen jobbar.

Vi har alla varit där.
Två öl in.
Man känner kärlek.
Fyra öl in.
Man känner mod.
Sex öl in.
Man känner exet.
Och sms:ar ”Vi borde ses.”

Telefonen låter dig ringa.
Fast du sluddrar redan i tanken.
Skriver med vänster ögonlock.
Du tror du är poet.
Fast du bara skrivit “blåbärsfnattslampa.”

Vi får fick-sms från helvetet.
Meningar utan syfte.
Utan språk.
Kommatecken i panik.
Versaler i vrede.
Eller plötsliga ljudmeddelanden från magtrakten.
“Var det där ett rap?”

Jag kräver teknik med moral.
Mobilen ska blåsa tillbaka.
”Du luktar Jäger.”
Skrivförbud.
”Du har promille i stavningen.”
Mobil låst.
Självrespekt räddad.

Det borde finnas test innan sms.
”Vad heter du? Vad vill du?”
”Är det lämpligt? Är du nykter?”
”Vem är Linda??” (Viktigt.)
Misslyckas du, mobilen fryser.

Ingen mer 04:32-poesi till chefen.
Ingen mer kärleksförklaring till pizzabudet.
Ingen mer “VILL DU HA MITT NÖTSMÖR?”
Vi måste få stopp.
På detta.
Innan någon gifter sig.
I fyllan.

Tekniken vet allt.
Lyssnar jämt.
Så känn din plikt, Apple & Samsung.
Ge oss spärrar.
Skydd.
Filter.
Ge oss framtiden vi förtjänar.
Ge oss alkolås på mobilen.

Nu.
Tack.
För allas skull.