Jag åt havregryn igår.
Så nu är jag trygg.
Mot cancer, otrohet & Brexit.
Enligt en artikel.
Som citerade en blogg.
Klickade även på rubrik:
“Luft minskar risken för migrän.”
Jo, alltså.
Att andas hjälper tydligen.
Vi tackar Schweiz för den.
Vi lever i tidens galenskap.
Forskning tar flera år.
Men rubriker tar tre sekunder.
Gärna all din värdighet.
Plus halva ditt lönekonto.
Forskarna viskar försiktigt:
“Vi såg en svag trend.”
Journalisten ba:
“KAFFE BOTAR DÖDEN.”
Okej.
Coolt.
Allt handlar om vad du klickar.
Enligt forskning: kanel är bot.
Eller risk.
Eller partnersubstitut.
Beroende på vinkeln.
Läser du hela studien?
Nej nej.
Du läser ingressen.
Plötsligt sover du på vänster sida.
För att inte dö.
Man vill bara förstå.
Vad ska man äta?
Vad ska man undvika?
Vad fan är ett oxalat?
Får man ens andas gluten?
Men istället får man detta:
“Broccoli ökar risken för svek.”
“Dansband förebygger Alzheimer.”
“Spring naken i månljus & bli vd på Volvo.”
Forskningen gråter i duschen.
Journalistiken står på bordet.
Med foliehatt & tubkikare.
Skriker: “RÖDBETSJUICE GAV MIG HÖGSKOLEPOÄNG!”
Så vad ska vi göra?
Sluta klicka i panik.
Sluta döma gurka.
Sluta prenumerera på kaos.
Kanske läsa fotnoter?
Du får inte helheten.
Du får hysteriska headlines.
Du får:
“FORSKARE CHOCKAS AV GRÖT.”
Men gröt är bara gröt.
Kanske förebygger dansband demens.
Kanske dödar det trumhinnan.
Vi vet inte längre.
Men vi vet:
Du är inte galen.
Det är bara rubrikerna som är det.