VEM UPPFANN DET HÄR?!
Minigolf.
Inte mini.
Inte golf.
Bara tortyr & plastgräs.

Någon hatar mänskligheten.
Den personen uppfann minigolf.
“Vi tar golf.
Sen gör vi det dumt.”

Såhär gick det till:
“Låt oss bygga en bana. Med vindmöllor & clownhuvuden. Hålet i uppförsbacke. Klubbor från Medeltiden. Ja, det blir perfekt!”

Spelet är en psykos.
Du slår.
Bollen rullar bakåt.
Du slår igen.
Bollen lämnar kommunen.

Du får panik.
Du får kramp.
Du får existentialism.
Ingen får i den.

Och banan är:
Trä.
Grus.
Betong.
Ofrivilliga tårar.

Sen hamnar man bakom släkten Olsson.
Med barn & barnbarn & extrabarn & bonusbarn.

De har picknick.
På hål 6.
De grillar.
De solar.
De lever där nu.

Alla hatar det.
Men.
Ingen har kul.
Alla låtsas.
“Åh vad mysigt det är!”
Nej.
Det är ett socialt test.

Klubban väger: 800 kg.
Bollen väger: en såpbubbla.
Balansen: 100% orimlig.

Minigolf är:
Ilska i sportformat.
Barnkalas från helvetet.
Bordtennis med sorg.

Ändå.
ÄNDÅ.
Vi åker dit.
Igen & igen.

Semester = plastgräs & trauma.

Låt oss göra revolution.
Vi startar en rörelse.
Mot minigolf.
För mänsklig värdighet.

Säg ifrån.
Säg: “Jag vägrar spela!”
Säg: “Jag har självrespekt!”

Eller skriv ett sms:
“Hej älskling. Jag älskar dig. Men jag spelar hellre kula på E4:an än minigolf i Borgholm. För jag vill leva.”

Dela detta.
Tagga en vän.
En som lider.
En som förnekar.

För minigolf är inte sport.
Det är terapi, baklänges.

Nästa gång nån säger:
“Ska vi ta en runda?”
Svarar du bara:
“Runda? Min själ är redan platt.”