Festival i Blekinge.
Sweden Rock Festival.
Fast alltså rock?!?
Nej.
T-shirts.
Bara t-shirts, överallt, hela tiden.
Man förväntar sig nitar & eld.
Får bomull & svett med tryck.
Jag såg en gubbe i “KISS”-tröja.
Han nynnade på Lasse Stefanz.
Det är inte rock.
Det är Ullared med distpedal.
Man tror det ska skrikas.
Men det är mer:
“Var finns glutenfritt?”
“Har ni laddsladd till Samsung?”
Och så någon som svagt säger:
“Det var bättre 1987.”
Det luktar folköl & ryggvärk.
Stämningen är “vuxendagis med riff.”
Det skulle kunna vara rått.
Men istället: T-shirt med varg i månsken.
Samt en man som heter Hasse.
Som pratar om sitt knä.
Jag vill inte ha mer rock.
Jag vill ha sanningen!
Kalla det vad det är:
Sweden T-shirt Festival.
Eller Tröttman i jeansshorts.
Eller “Pappa har gått vilse bland basgångar”.
Det hade varit ärligt & ändå hade vi åkt dit.
Ta på dig din vargtröja.
Packa magväskan & Voltaren.
Gå dit för tischan stanna för korven.
Men låt oss kalla det vad det är:
En bomullsmässa med lite gitarr.
Sweden Rock?
Nej.
Sweden Svettig Bröstlogofestival & det är fan vackert.
